Många bostadsrättsföreningar i Malmö knäar under skenande marknadsstyrda tomthyror. SD Malmö mötte nyligen företrädare för intressegruppen Ny markpolitik, som vill att Malmö inför samma
system som i Stockholm.
– Enligt Ny markpolitik är den årliga uppräkningen både rimligare och förutsägbar i Stockholm. Utifrån det som framkommit under dagens möte får jag en känsla av att detta är en fråga som på
nytt måste upp på bordet, säger oppositionsråd Magnus Olsson (SD).
Brist på mark att bygga på och en stor inflyttning trissar upp markpriserna i Malmö. Detta påverkar även markhyran, den så kallade tomträttsavgälden.
Vart tionde år fastställer Malmö stad ny tomträttsavgäld. Denna ligger på 3 procent av det av kommunen beräknade fastighetsvärdet.
Men då markpriserna slår nya rekord varje år innebär det att en kraftigt ackumulerad hyresökning väntar de boende när avtalet ska skrivas om.
– Vi pratar om en höjning på tio procent per år eller mer. Kring hela 100 procent på en avtalsperiod är inget ovanligt. Det finns exempel på dubbelt upp, säger Roland Wennick, som med stöd av flera bostadsrättsföreningar står bakom Ny markpolitik.
– Jag agerar numera som privatperson, men har sedan 2017, tidigare i Brf-gruppen, försökt samla bostadsrättsföreningar för att vi med gemensamma krafter ska kunna påverka Malmö stad att sänka tomthyran.
Med nuvarande avtal betalar hans bostadsrättsförening på Lugnet 3,2 miljoner årligen i tomthyra. Men de senaste tre åren har deras tomtvärde höjts med 50 procent, vilket får Roland Wennick att räkna med minst dubbelt så hög årsavgift när avtalet skrivs om nästa gång.
I stället för att bostadsrättsföreningar ska tvingas låna stora belopp för att köpa loss marken hoppas han att Ny markpolitik ska få Malmöpolitikerna att ta efter Stockholm. Där gjordes – efter att markhyran varit oförändrad under lång tid – en anpassning för att kompensera för det ökade marknadsvärdet. Utifrån detta värde höjs hyran med två procent årligen.
– Den framtida utvecklingen blir då förutsägbar och tomträtten blir åter den hjälp till överkomligt boende som den var tänkt när regelverket tillkom för hundra år sedan. I Stockholm får
bostadsrättsföreningarna dessutom en rabatt på 15 procent om man vill friköpa sin tomt. I Malmö gäller fullt marknadspris.
Roland Wennick förtydligar att Ny markpolitik vill behålla tomträtterna.
– Det är en klok idé och vi vill att kommunen fortsatt ska få en avkastning på sin mark, men en rimlig sådan – om inget görs för att dämpa ökningstakten kommer till slut ingen att ha råd att bo i bostadsrätt på tomträtt.
Enligt Lars Hallberg, SD-ledamot i tekniska nämnden, ska Sverigedemokraterna engagera sig i frågan.
– Vi kommer att föreslå att Malmö stad överväger att revidera sin policy i frågan, med Stockholms regler som underlag.
Han nämner även kritiken från Ny markpolitik om att Malmö stad satt i system att kräva förtätning på den efterfrågade marken om möjlighet finns – förtätning är alltså ett villkor för att kommunen ska sälja.
– De signaler vi får är att bostadsrättsföreningar känner sig förfördelade, de tycker inte att de får sjysta villkor för friköp av marken från Malmö stad.
Partikamraten Magnus Olsson konstaterar att inget parti i kommunfullmäktige i nuläget driver de frågor som Ny markpolitik lyfter.
– Dock har vi länge varit negativa till förtätning av Malmö, säger han och fortsätter:
Vi tänker nu föreslå att Malmö stad gör ett omtag och tittar på den här frågan igen. Vi måste helt enkelt göra en ny analys kopplat till vad ett införande av Stockholmsmodellen innebär för Malmö i praktiken – både vad gäller Malmös intäkter kopplat till tomträttsavgälden, men även vad gäller att säkerställa att bostadsrättsföreningar som fortsatt vill hyra mark av kommunen får göra detta till en rimlig avgift.